<\/p>\n
<\/p>\n
If this were so: if, to the eighteenth-century imagination, porcelain was not just another exotic, but a magical and talismanic substance \u2013 the substance of longevity, of potency, of invulnerability \u2013 then it was easier to understand why the King would stuff a palace with forty thousand pieces. Or guard the ‘arcanum’ like a secret weapon. Or swap the six hundred giants. Porcelain, Utz, concluded, was the antidote to decay.<\/em><\/p>\n Bruce Chatwin, \u201dUtz\u201d (1988)<\/p>\n <\/p>\n Zwingerpalatset i Dresden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1709 av den saxiske kurfursten August den starke, vars passion var orientaliskt porslin som han importerade i stora m\u00e4ngder. Detta var alkemins storhetstid och b\u00e5de guld och porslin \u2013 det g\u00e5tfulla \u201dvita guldet\u201d \u2013 var \u00e4mnen som hovets alkemister fick i uppdrag att framst\u00e4lla. I det senare fallet lyckades man och som den f\u00f6rsta europeiska fabriken av sitt slag \u00f6ppnade Meissen porslinsmanufaktur i 1710. Zwingerpalatset hyser idag en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta porslinssamlingar.<\/p>\n <\/p>\n I utst\u00e4llningen ZWINGER UND ICH presenterar sig N\u00e4tverk f\u00f6r Nordisk Samtidskeramik f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6r en bredare publik. Utst\u00e4llningen dokumenterar det konstn\u00e4rliga slutresultatet av ett n\u00e4tverkssamarbete finansierat av Kulturkontakt Nord, IASPIS och Norsk kulturr\u00e5d.<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4tverk f\u00f6r Nordisk Samtidskeramik grundades \u00e5r 2013 med syfte att invitera till reflektion och diskussion omkring samtida keramikkonst p\u00e5 tv\u00e4rs av landsgr\u00e4nserna. Utst\u00e4llningen ZWINGER UND ICH ger en dynamisk bild av den nordiska samtidskeramikens dagsl\u00e4ge \u2013 vilka uttryck och id\u00e9m\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som existerar och p\u00e5 vilket vis ett konstn\u00e4rsstyrt samarbete kan medverka till att vitalisera och spetsa dialogen p\u00e5 ett konstn\u00e4rligt f\u00e4lt.<\/p>\n <\/p>\n Utst\u00e4llningens konstn\u00e4rliga och kuratoriska utg\u00e5ngspunkt har vuxit fram ur den senaste tidens omfattande nedl\u00e4ggning av europeisk keramikindustri och den effekt detta har p\u00e5 det samtidskeramiska f\u00e4ltet. Vi r\u00f6r oss mot ett postindustriellt tillst\u00e5nd d\u00e4r f\u00f6retagen p\u00e5 grund av kostnadssk\u00e4l f\u00f6rl\u00e4gger produktionen utanf\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden. Den konstindustri som tidigare i stor grad definierade det keramiska f\u00e4ltet har f\u00f6rsvunnit och f\u00e4ltet lever i en brytningstid.<\/p>\n <\/p>\n Det tidiga 1700-talet var ocks\u00e5 en brytningstid i Europa. Porslinets uppt\u00e4ckt inledde n\u00e5got som konstn\u00e4rligt kan ses som ett mycket dynamiskt skede. Kreativiteten var gr\u00e4nsl\u00f6s och det fanns ju heller ingen tidigare europeisk tradition att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Det \u00e4r en unik period i den keramiska historien.<\/p>\n <\/p>\n I och med konstindustrins d\u00f6d ser vi nu m\u00f6jligen slutet p\u00e5 denna period. Men kanske kan man ocks\u00e5 uppfatta det hela som att det \u00e5terigen uppst\u00e5tt en fris\u00e4ttande situation? Mycket tyder p\u00e5 det \u2013 i och med att konstindustrins konserverande inflytande brutits r\u00e5der idag en frihet liknande den som r\u00e5dde i b\u00f6rjan av 1700-talet och de facto ses i dessa tider en boom f\u00f6r experimentell keramisk konst och konsthantverk.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>","protected":false},"featured_media":400,"template":"","meta":{"_acf_changed":true},"class_list":["post-623","arrangement","type-arrangement","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n